Om jag får välja – och det får man ju oftast – tar jag fönsterplats på flyget. Det är värt besväret att sitta lite trängre (jämfört med att sitta ut mot gången), för utsikten är det stora nöjet med att flyga. Just som jag skriver detta har jag precis landat efter en luftfärd med SK522 från London till Göteborg, tyvärr mestadels grått och utan vidare utsikt den här gången.Om det är bra väder när man flyger är det kul att försöka orientera sig och känna igen platserna på marken. Även då man svävar över okända trakter, är det intressant bara att överblicka olika landskap i största allmänhet. Man kan fantisera om vad som just pågår i de städer och byar man
ser – kända liksom obekanta, vart bilar och båtar är på väg, eller hur det har gått till att odla upp all mark så att det bildats ett vidsträckt lapptäcke av små rutor. Annars kan man bara låtsas att man är Peter Pan och flyger själv utan flygplan.Innan jag gav mig hän åt kvällens flygaräventyr hade jag förstås en del att uträtta i London. Idag var det inga seminarier eller andra tillställningar, bara vanligt arbete på vårt eget kontor. Trots att vi sitter bara ett par kvarter från Big Ben, nämnde jag inget för mina engelska kollegor om funderingar på hur det skulle vara att flyga som Peter Pan och sätta sig på den stora klockans visare.
I morse fick jag en mer lyckad promenerad än igår. Under sol och blå himmel strövade jag sakta genom S:t James’s park på väg till kontoret på Pall Mall. Jag undrar om detta var en av parkerna som J. M. Barrie satt i, när han för drygt hundra år sedan fick idéerna till historien om Peter Pan. Om jag någonsin får en tidsmaskin är han en av de personer jag ska besöka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar