Klassiska Harrods föreföll som ett bra val; dessutom beläget bara två tunnelbanestationer bort. Det första som mötte mig då jag stegade in genom portarna var en hel avdelning full av handväskor som kostade flera hundra pund. En snabb blick längre in i varuhuset gav mig en föraning om att ännu värre fasor väntade. Snabbt vände jag på klacken och gick med raska steg därifrån. Ingen shopping för min del den gången.
Hemkomsten igår kväll blev helt annorlunda än vad jag hade fantiserat ut. Jag styrde om färden från Landvetter och åkte direkt till Varbergs lasarett, för att tillbringa natten där ihop med Emil. Han hade redan checkat in på ett av observations-avdelningens trevliga dubbelrum med egen toalett och en del roliga apparater och knappar. Ett vådligt fall i skolans gymnastik tidigare på dagen hade resulterat i en bruten arm, en bruten tå, ett ömmande kindben och en ordentlig hjärnskakning.
Efter ett par timmars väntan nu på förmiddagen kom till slut ortoped-läkaren och gav klartecken att åka hem. Än mer efterlängtat var att pålagan om fasta hävdes, så att hungrige Emil fick äta frukost.
Efter ett par timmars väntan nu på förmiddagen kom till slut ortoped-läkaren och gav klartecken att åka hem. Än mer efterlängtat var att pålagan om fasta hävdes, så att hungrige Emil fick äta frukost.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar